Det absurda i att Jordbruksverket betalar ut 400 miljoner till lantbrukare

Den 30 november betalade Jordbruksverket ut ett krispaket på 400 miljoner till lantbrukare med får-, nötkötts- och komjölksproduktion, enligt ett pressmeddelande.

Pengarna delas upp på 12.833 lantbrukare runt om i Sverige, vilket i genomsnitt blir 3116 kronor per lantbrukare. Stödbeloppet har fastställts till 428,50 kronor per “djurenhet”. Jordbruksverket definierar en “djurenhet” som en nötkreatur äldre än 1 år. Ett får motsvarar 0,15 “djurenheter”.

För att få ta del av stödet så måste du som lantbrukare äga minst 10 djurenheter, alltså minst 10 nötkreatur äldre än 1 år eller minst 150 får.

Det blir tämligen tydligt hur Jordbruksverket ser på djur när de måste prata om djur och ekonomi samtidigt, det finns något fundamentalt beklämmande i termen “djurenhet”. Och att “värdet” på ett får är sju gånger lägre än det av en ko. Jordbruksverket själva beskriver sin verksamhet så här:
Vi bidrar till ett hållbart samhälle med en hälsosam miljö för människor och djur, samtidigt som vi verkar för ett lönsamt företagande och tillväxt i hela landet.

Torkan 2018

Anledning till att lantbrukarna ska få ersättning är att den extremt varma sommaren 2018 ledde till brist på tillgång till de foder som djuren matas med, samt dricksvatten för djuren. Det här ledde i sin tur till att det vanliga regelverket för vad man får mata ett djur med sattes lite ur spel. Och att allmänheten uppmanades att hjälpa till genom att exempelvis upplåta hagar och annan betesmark till djuren. Livsmedelsbutiker ville också hjälpa till genom att skänka allehanda produkter som djuren kunde tänkas äta sig mätta på. Så att djuren skulle slippa lida av hunger, men också såklart i förlängningen så de skulle kunna äta sig stora och lämna ifrån sig mer kött vid slakten.

“Ekologiska djur” behövde inte äta ekologiskt foder

Det här resulterade också i att de regelverk som finns för ekologisk djurhållning lades åt sidan.

“På grund av den extrema torkan kommer många ekologiska företag med djur att få undantag för att använda icke- ekologiskt foder“, skriver Jordbruksverket på sin webbplats.

I FAQ på Jordbruksverket webbplats så finns bland annat följande fråga och svar:

Kan djuren som får konventionellt foder säljas som ekologiska?
Ja, regelverket tillåter att ekologiska djur och produkter efter dessa får säljas som ekologiska i de fall där företaget har beviljats undantag av Jordbruksverket att utfodra djuren med icke ekologiskt foder.

Det här betyder alltså att djur som inte levt under de krav som är ställda för att det ska kunna kallas ekologisk, ändå får säljas som just ekologiska.

En annan fråga från samma FAQ lyder:
Bör Jordbruksverket ge undantag när ekologiska djurföretagare både får merpris och ersättning för att producera ekologiskt?

Svaret blir lätt tragikomiska:
Vi gör inga moraliska bedömningar på Jordbruksverket. I nuvarande katastrofläge fokuserar vi på att underlätta fodertillgången för både ekologiska och konventionella producenter.

Har andra, som inte exploaterar djur, drabbats av torkan?

I en “uppdaterad uppskattning” från Lantmännen så konstaterar de att den samlade svenska skörden av spannmål, oljeväxter och trindsäd år 2018 klockar in på cirka 3,5 miljoner ton. Snittet de senaste 5 åren har legat på 6,2 miljoner ton. Det här betyder att årets skörd nästan är en halvering av genomsnittet.

Det blir då inte en alltför långsökt tanke att tänka att det kan vara fler som drabbats av torkan, till exempel de företag som valt att förädla spannmålet direkt istället för att göra foder av det. Jag undrade hur mycket pengar dessa företag har fått i ersättning och tog därför kontakt med ett av dem, nämligen Oatly, som köper all sin havre från Lantmännen, och frågade om de blivit drabbad av årets torka och om de i så fall fått någon ersättning. Oatly svarade så här:

– Givetvis har priset på havre stigit med tanke på torkan och det finns en begränsad tillgång på svensk havre, vilket skapar utmaningar för oss. Men de som drabbats hårdast i detta är så klart spannmålsbönderna. Vi har inte fått någon ersättning för detta, men vi hoppas spannmålsbönderna får stöd framöver.

Sammanfattning/slutsats

Lantbrukarna får nu alltså ersättning, för att de inte kunnat göra sina djur tillräckligt feta eller fått betala mer än de brukar för foder och har således förlorat pengar vid försäljningen av dessa djur. De har inte kunnat mätta sina djur för att Sverige hade en extrem värmebölja som, enligt vissa, beror på mänsklig miljöpåverkan. En miljöpåverkan som till överlägset största delen kommer från just djurbaserat jordbruk.